Jag är gravid!!
Jag tror att jag sovit bort denna höst & början av vintern. Men nu har jag vaknat..
Och anledningen till denna trötthet är bara positiv och det är att vi väntar barn! Äntligen!!
Det glädjande beskedet fick vi den andra oktober och sedan dess har jag svävat på små rosa moln blandat med att jag har sovit. Jag har varit så otroligt trött, speciellt de fram till vecka 13 typ. Jobbade och sov, det var så vardagen såg ut.. På så sätt kändes det lite jobbigt att dölja det på jobbet och så. Sova i personalrummet på rasterna mer eller mindre var ju rätt avslöjande. Men lyckades ljuga mig runt det rätt bra.
Men detta blandades som sagt med bara lycka så vardagen flöt ändå på rätt bra.
När väl tröttheten släppte så kom magen istället. Jag vet inte, det är kanske inte så vanligt att få så mycket mer mage redan vid vecka 12-13. Men ja, det kanske beror på att jag inte var jordens smalaste innan och sen har jag så klart förstått att det med så mycket annat är olika från kvinna till kvinna.
Och för mig spelar det ingen roll, jag gillar min mage.. Och älskar den som numer går under namnet Bumlingen och ligger där inne.
Jag är idag vecka 15+6 och vi är beräknade till 13/6. Och detta uträknat från när jag hade ägglossning.
Vi har försökt att bli gravida ett tag och detta eftersom jag har PCO och drav i princip inte har några ägglossningar och vi har sedan i våras fått hjälp med Pergotime. Vilket vi så klart är glada för.. Men detta gör att vi vet exakt vilken dag jag hade ägglossning.
Vi har ultraljud planerat till 9/1 och det ska bli så spännande. Vi valde från början att inte göra KUB eftersom vi inte har något intresse i att få ett besked på ett sådant test.
Däremot har jag varit inne på ett ultaljud för några veckor sedan. Jag hade nämligen en "annorlunda" verk i magen några dagar som inte ville ge med sig, så jag kände en oro och ringde till Gyn. De tyckte då att jag skulle komma in på en undersökning.
De gjorde både ett vaginalt och "vanligt" ultraljud. Och jag fick lyckan att se den lilla krabaten, en livlig en. Håk kunde tyvärr inte följa med och skrivaren fungerade inte på maskinen så vi fick inte någon bild. Och nej, jag hade i mitt lyckorus inte en tanke på att jag skulle kunnat fota skärmen med min mobil!
Men som sagt, jag har fått se den lille och längtar så till den 9e och vi får se igenen och tillsammans.
Ja, men nu är hemligheten ute och jag hoppas att ni kommer vilja följa min resa här på bloggen..
Bjuder här på en magbild från vecka 7, och ja, lite mage hade jag som sagt från början! Sen en mer påkläddbild från julafton med en mage som är svår att dölja..
